Så lyckas du med elevdatorer

Koneo satsar hårt på elevdatorer och har valt att samarbeta med Microsoft och Learnit24, ett ledande konsultföretag som drivs av skolledare och lärare med stor erfarenhet av att kombinera IT och pedagogik i skolan på ett framgångsrikt sätt. Vi fick en pratstund med Paul Linde, som är affärsområdesansvarig och processledare på Learnit24.

Du och dina kollegor på Learnit24 är involverade i många framgångsrika och uppmärksammade elevdatorprojekt. Hur ser du på utvecklingen inom det här området?    

— Elevdatorer är "hett" och tyvärr även en del "hype" men vi ser definitivt ett genombrott på bred front i år. Det finns många goda och inspirerande exempel, vi har förmånen att få jobba med ett antal av dem. Men det finns dessvärre även mindre lyckade projekt, många har tyvärr inte ännu förstått vad det här med elevdatorer handlar om, säger Paul Linde.    

Vad är det som blir fel?

— Dels att själva införandet blir fel, exempelvis att logistiken inte fungerar så att alla får sina datorer och kommer igång på rätt sätt. Men framför allt att man inte sett styrkan i att det ska finnas en flexibilitet och frihet när det gäller elevdatorer. Man utgår ofta från det säkerhetstänkande och den standardisering som gäller i andra delar av en kommun. Det blir onödigt krångligt för eleverna, exempelvis långa inloggningstider när alla ska logga in samtidigt på morgonen. Det blir onödigt krångligt även för IT-avdelningen. Ingen blir nöjd. Onödigt dyrt blir det också, berättar Paul.

De goda exemplen då, vad utmärker dem? Vad krävs för att lyckas?

— Det handlar om fyra saker som måste samspela på rätt sätt; vision, strategi, rätt teknik och goda exempel. Visionen, det viktigaste, handlar förstås om skolan och pedagogiken på ett övergripande plan. Exempelvis Victor Rydbergs gymnasium i Danderyd, som är väldigt framgångsrika på många sätt; deras vision är "h järnan vill ha roligt!".

— På Victor Rydbergs gymnasium finns många goda exempel och jag bedömer att det är den skola som ligger allra längst fram i Sverige. Där finns skickliga pedagoger och duktiga elever, och idag används IT-stöd och elevdatorer i princip all undervisning på ett naturligt och kreativt sätt, fortsätter Paul.  

Ibland beskylls lärare i allmänhet för att vara konservativa, att inte vilja ta till sig ny pedagogik och IT-stöd på ett progressivt sätt. Hur ser du på det?

— Jag tror att sådan kritik beror på att man inte förstår hur skolan fungerar, kanske för att man inte själv har erfarenhet från den världen. Som lärare jobbar man väldigt operativt, när dagens lektioner är avslutade så ligger allt fokus på att förbereda morgondagens lektioner. Det här måste alltid beaktas vid utvecklingsprojekt vars horisont ligger kanske två år framåt i tiden. Det gäller att kunna erbjuda något som läraren har nytta av direkt vid morgondagens lektioner, samtidigt som det långsiktiga utvecklingsprojektet drivs framåt, berättar Paul.

Hur långt har Sverige kommit vad gäller användningen av IT-stöd i skolan ut ett internationellt perspektiv?

— Vi ligger långt framme, i det absoluta toppskiktet faktiskt. Det kan vi konstatera eftersom vi har mycket internationella kontakter och gör mycket studiebesök utomlands, avslutar Paul Linde.